Jag hörde idag om en kvinna i Kazakstan som fyller 130 år.!!! Född 1879.När hon var lika gammal som jag är nu hade hon levt lite mer än halva livet! Milda makter.

Som framgått för er som läser här tar MFF och dess öden och äventyr stor plats i mitt liv. I år är det viktigt ur flera synvinklar.
Främst är det naturligtvis lagets prestationer som är det viktigaste. Jag har i tidigare inlägg behandlat ämnet. Jag pratar med många supportrar men även andra som inte är engagerade på samma nivå som jag själv. Bland oss hängivna supportrar är klubben/laget högt upp på listan över livets nödvändigheter och vi missar ogärna matcher där MFF deltager.Det gäller såväl träningsmatcher som tävlingsmatcher både hemma och borta. När jag missar på grund av att matcherna är långt borta så är det gott att TV finns även om det inte ersätter ”the real thing”. Den enda gången man är helt nöjd med att se tv i st f att vara på plats är när MFF förlorar på bortaplan i en match långt bort. Jag skall ta ett exempel. För några år sedan spelade MFF en match i Svenska cupen mot Väsby. Bil i 7 timmar upp 2 timmar match och 7 timmar hem. Hur det gick? Väsby vann med 1-0 efter ett mål alldeles i början. Laget gjorde en riktigt usel match och den är med på listan över de sämsta insatser jag sett MFF:s a.lag gjort. Det kan finnas någon annan av samma usla klass men just nu är det den, i kombination med den långa resan, som sticker ut! Framförallt för att laget inte verkade riktigt vilja. Om Man kämpar och anstränger sig kan jag förlåta, men inte den gången.

”-Vår semester startar i morgon. Men spelarna såg ut att vara på semester redan i kväll, säger MFF-tränaren Sören Åkeby till SVT Sport.

-Det är för dåligt helt enkelt. Vi var helt viljelösa. De slog ur underläge och var hetare, konstaterar Åkeby.”

En händelse i samband med matchen var att jag tror det var där Raoul Kouakos uppförsbacke i MFF började. Åkeby skyllde målet på honom. Han beskyllde Raoul för att han inte rensat. En mycket sur förlust, speciellt som jag tycker Svenska Cupen är viktig! En titel som bara tycks räknas hos klubben som vinner titeln!.

I år har MFF en officiell målsättning om att sluta sämst fyra i Allsvenskan och seger i Svenska Cupen. Det får mig att fundera lite. Vilket mål har första prioritet? Allsvenskan på måndag mot Kalmar och sen Jönköpings Södra på onsdagen i Cupen. Hur väljer tränarna att ställa upp laget? Sparar man spelare i a-lagets startelva eller litar tränarna på bredden i truppen. Jag tycker det är ett beslut som inte är så lätt. Varför blir det ett dilemma? Jo, det beror på målsättningen, ”endast” fyra i AS men vinst i Cupen.
MFF skall alltid ha målsättningen att vinna båda titlarna! Om så varit fallet hade det inte varit något problem.
Självklart begriper jag att beslutet är lättare eller svårare beroende på var i tabellen representationslaget ligger och hur säker man är att undvika nedflyttning eller om man har chans på en topplacering i Allsvenskan.