I gårdagens SDS, söndagsbilagan, läser jag följande som har skrivits av tidningens vinskribent Anders Fagerström.
”Fin, behaglig doft med balsamisk elegans; någon stramhet med spänst i munnen och fin körsbärssyrlighet ut på tungans sidor, sammetslena tanniner.
Jag har tyvärr inte tillräcklig vinkunskap eller kunskap om hur man beskriver ett vin så att andra möjligen kan förstå vad jag menar, men jag är full av beundran när jag läser hur olika skribenter/experter beskriver sin upplevelse av vin.
En gång för väldigt längesedan läste jag en rescension skriven av Per Wrigstad på Expressen. Jag kommer ihåg en strof;
”Det påminner mig om en nykrattad grusgång på en kyrkogård i Småland”.
Detta gjorde så djupt intryck på mig att jag skriver om det trettio år sedan. Jag köpte inte vinet, men ändå.
Vinet som Fagerström skriver om är 2006 Fonterutoli, 37.5 cl, 95 kronor. 95618. Chianto Classico, Italien. Nä, jag kommer inte att köpa det. Däremot ett annat rött han rekommenderar och som får 5 postryttare. 95635, En Bardolino Classico. 75 kronor. Enl skribenten perfekt till pasta och grönsaker. Vilken jäkla tur att jag har grönsaker till Osso Buccon!!