Följande inlägg är hämtat från ett MFF.Forum. Jag kan inte annat än hålla med Per/Mix om. Det finns fall då röstning genom ombud är befogat! Om jag har en kamrat i Australien eller någon som ligger på sjukhus eller av andra skäl inte kan närvara tycker jag det är rimligt att man får ombudsrösta.

”Just det med att folk ska skita i att gå på årsmötet och låta andra rösta åt sig tycker jag ska vara kvar. Det är fråga om ett enstaka möte om året och kan man inte slita sig från ”bonde söker fru” den kvällen så bryr man sig inte om klubben.

Däremot önskar jag att det blir annan fart på årsmötena. Inte så att det ska föras en debatt liknande den vi hade vid rundvandringen. Det var pinsamt ibland, det är trevligare om alla verkligen tänkt igenom vad man vill säga och hur man vill säga det.

Påhopp kan man hålla på med hemma i sängen, det är inget för våra årsmöten tycker jag. Diskussioner som för framåt och leder någon vart har det däremot alrig varit speciellt många på årsmötena. Å andra sidan så ska årsmötena just fungera som årsmöten, inte ett forum för att vädra allmänt missnöje. man ska ju komma hem någon gång också för at ägna sig åt påhopp eller annan verksamhet”

Om någon tycker jag borde kommenterat inlägget på det aktuella forumet så kan jag inte det.

Jag läste en artikel om Zlatan, en blogg, där Z betraktas som ”ödmjukt kaxig”. Det är en intressant beteckning. Jag har i flera dager funderat över vad det egentligen är. Om jag fattat att en som är kaxig bedömer sig som minst lika bra som andra och dessutom ger uttryck för det samtidigt är ödmjuk så blir det i mitt sätt att se det ett motsatsförhållande.