Så blev det den 24 februari 2010. Dagen då klubben i mitt hjärta jubilerade, fyllde 100 år. En stor händelse för en supporter och medlem i klubben.För 150 kronor fick jag entré till matchen mot IF Elfsborg som blev en tråkig historia sett med mina ögon. Förlust med 1-3. Det har redan skrivits en del om matchen på annat håll så jag skall begränsa mig till att säga att standarden måste höjas avsevärt om laget skall klara av den uttalade målsättning, nämligen att vara med i toppstriden när Allsvenskan avslutas i november med en match hemma mot Mjällby AIF. Jag är i normala fall den borne optimisten, och jag ger förstås tränarna och laget ett par matcher till innan jag avfärdar målsättningen som omöjlig. Från ledare och nu även spelare hörs mantrat ”vi vill och vi kan vinna Allsvenskan”. Ärligt talat så låter det lite luddigt i mina öron. Det förpliktigar till vad? Jag hade gärna hört tillägget, Vi skall vinna Allsvenskan! Det är en målsättning värd namnet. Men kanske är det jag som inte förstår. Nåja, låt oss vänta och se.
Blir det något nyförvärv innan Allsvenskan börjar? Nä, jag tror inte det. Ett eventuellt förvärv borde varit på plats redan. MFF, ” please prove me wrong”! Just nu känns det som att det skulle behövas ett eller ett par nya spelare av hög karat.
En position som verkar oroa bara mig är målvaktssituationen.
- Johan Dahlin som gjorde succé när han kom ifjor dras med en ryggskada som besvarar honom från och till i en sådan utsträckning att han måste avstå spel.
- Andremålvakten Dusan M har ännu inte, vad jag sett, tränat målvaktsspel i år. Han har en knäskada som verkar efterhängsen och som kanske håller honom borta från spel ett bra tag till.
- Dejan Garaca är en ung talang men av förklarliga skäl orutinerad och kan inte betraktas som mogen för Allsvenskan riktigt än.
Detta tagit i beaktande gör att jag är orolig över målvaktspositionen.Men, jag verkar vara ensam om den oron!
I det 150-kronorspaket jag köpte ingick, utöver entréavgiften till matchen, också ett firande i ett tält som slagits upp på parkering vid sidan om Malmö IP där matchen spelades. Gulaschsoppa, Ramlösa och kaffe med kaka. tt rockband spelade bl a annat någon Kal Pedal, nån Kvinnaböske och hymnen förstås. Den går jämt i fel tonart för mig. Mitt röstläge är basens och det blir därför fel för mig, men det är så många andra så det blir bra ändå.
Bengt Madsen pratade, Håkan Jeppsson likaså. Åke Stolt läste en betraktelse om sitt förhållande till MFF och var riktigt, riktigt bra. Tack för den Åke.(Åke är fortfarande skyldig mig en öl :-)l) Patrik, ”Lakan” Jandelin höll ordning på tillställningen på ett förtjänstfullt sätt.
Håkan Malmström intervjuades och sålde sin alldeles nytt utgivna bok om 100 MFF-spelare, som jag inte vill undvara, Daniel Andersson och Staffan Tapper intervjuades också bl a om hur det känts att egentligen födas in i klubben.
En matchtröja presenterades där namnen på alla som representerat MFF finns tryckta. Kommer att säljas i shopen. Hur många spelarnamn det är?. 650 om jag kommer ihåg rätt.
Ett ganska enkelt upplägg på det hela taget. Delar av klubbledningen fick ge sig iväg innan den gemensamma skålen 19.10. Viktigare uppgifter kallade. Pelle Svensson utbringade skålen! Sen sjöng församlingen MFF:are är vi alla!
Sen gick jag hem och så Sverige vinna OS-stafetten på skidor. Det blev guld ! Blir det guld för MFF, nä det tror jag egentligen inte på ,men klart är att jag hoppas.Firandet fortsätter!