Hemresor efter bortamatcher kan kännas väldigt olika. Igår var jag tacksam för en snabb tur i en bra bil med trevliga kamrater och en utomordentlig chaufför.

Efter ankomsten till Göteborg vi pass klockan fem, besökte vi en italiensk restaurang på Södra vägen för en snabb tidig middag.

På vägen till matcharenan, ”Gamla Ullevi”, (knepigt namn på en alldeles ny anläggning för fotboll), märkte man vilken massiv polisbevakning en match av den här karaktären. Sen kan jag säga att om alla blivit lika noga visiterade som jag blev, hade det inte blivit någon bengalbränning under matchen. Jag blev kollad ända till skrevet inte så kul men man accepterar av respekt för bestämmelserna.. Detta både i hemma och bortaklacken. Jag kan ibland förundras över fascinationen för pyroteknik som finns hos fotbollssupportrar.När supportrar medvetet åsamkar klubben man stödjer ekonomiskt avbräck förvånar det mig en aning. Vi intog våra platser men flyttade direkt när jag förstod att jag inte skulle kunna följa matchen fullt ut p g a att supportrar satt på räcket och skymde hela målet. Hittade snabbt en bra plats där jag kunde se hela planen. Vad gäller MFF-klacken kan jag intyga att den höll igång hyggligt bra hela matchen. Jag vill också säga att jag är förundrad över att det finns supportrar som har ryggen mot matchen stora delar av matchen för att sjunga och mana på resten av ”supporterkören”. För att avsluta den här delen är jag glad över långkalsongerna, vinterkängor och tumvantar! Det var nog en del som ”prisade våren” lite för tidigt, även om det var något kallare på köpenhamnsderbyt på söndagen.

Så till matchen. Själv trodde jag på en knapp seger av skäl som jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

http://www.svenliljegrensr.se/wp-admin/post.php?action=edit&post=2638

Jag betygsätter sällan hela laget eftersom jag medger att jag inte kan göra en rättvis bedömning av alla spelarna i laget, men jag kan inte underlåta att göra en del bemärkningar både om matchen som helhet och om enskilda spelares insatser plus en del om förutsättningarna för matchen. Vad gäller det senare är det ju underligt att på ett nytt fotbollsstadion inte kan presentera ett fullgott underlag för en allsvensk match, även om den spelas i halva mars. Jag anar att spelet blir rejält lidande av att ägarna inte ger hyresgästerna med acceptabla förutsättningar för match. För GAIS del hoppas jag på en kraftig hyresreducering när man inte erbjuds en fullgod lokal!.

Matchen som helhet för MFF:s räkning blir en tvåa på en femgradig skala. En poäng i en bortapremiär,(när premiärspelade MFF hemma senast?), får väl anses godkänt även om motståndet gav mig förhoppningar om en trepoängare. Någonstans hörde eller läste jag att laget verkade stressat. Det är en bra beskrivning.Ambitionen/viljan fanns men man ”får inte ihop det till en helhet. Laget kommer till förvånansvärt få avslut med hänsyn till man äger bollen mer än motståndarna. Där har tränarna något att fundera över och förbättra. Möjligen betyder planen en del för passningsspelet.  Slutsats en godkänd match, men inte mer än så.

Målvakten, Johan Dahlin, är en säker sista utpost. Han utstrålar lugn och sprider antagligen detta till backlinjen. Jag håller alla tummar för en frisk Johan resten av säsongen. Den oro som funnits för en oprövad backlinje visade sig obefogad i den här matchen. Ett par individuella misstag i mittförsvaret kunde blivit ”ödesdigra” men reddes ut. Ytterbackarna deltog knappast i anfallsspelet. Defensivt fungerade dessa fullt tillfredsställande. Jag tillhör och har sen första början trott mer om Halsti än många andra. Faktum är att i Markus har MFF en spelare som kan spela både innerback och på båda kanterna i försvaret. Han vårdar bollen väl och är ganska passningsskicklig.

Mittfältet igår fick se en hårt arbetande Wilton Figueredo. I mina ögon tar han ett alltför stort defensivt ansvar vilket gör att laget tappar i offensiven eftersom hans kollega Robert Åhman-Persson inte är den passningsskickligaste i laget och jag tycker mig se att man tappar offensivt. Mer Robert i defensiven och mera Wilton framåt. (En stund under matchen slog mig en tanke. Möjligen hade ett byte på positionerna mellan Daniel och Robert gjort skillnad.) Yttermittfältarna fungerade skapligt och min förutsägelse om en pigg Jeffrey Aubynn visade sig stämma i stora delar av matchen. Guillermo Molins är stark och kommer att göra mycket nytta under året.

I anfallet saknar jag Edward Ofere. Eddie tillsammans med kvicksilversnabbe Daniel Larsson visade sig var en vinnande kombination i slutet av förra säsongen så jag hoppas på en snar återkomst för Ofere.. (En kamrat i bilen hem påstod att med en Marcus Rosenberg på topp hade MFF vunnit med minst 2-0-. Kan det vara så?)

Snar återkomst önskar jag också för Ricardinho och Miljan. För den förstnämnde är jag inte särskilt orolig, men när det gäller Miljan tycker jag att det gått lite längre tid än vad jag hade trott och hoppats på. En aning oroväckande, men kommer han tillbaka och infriar förhoppningarna så ljusnar det en del för laget.

Knappt 5000 på en hemmapremiär i Allsvenskan i landets andra stad är faktiskt ganska dåligt. På tisdag mot Örebro SK hoppas jag på runt 12000. Gärna betydligt mer men är realistisk och tror nog mer på knappa 10000. Nåja, jag är där med mina kamrater, det är det jag kan bidraga med!

Jag skrev ett inlägg där jag ifrågasatte oppositionens ställningstagande i debatten om avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Jag fick en lång debatt där jag ansattes hårt för att jag har deklarerat att jag är socialdemokrat. Socialdemokratin eller snarare socialismen som system angrips hårt. Det är ju inte första gången och antagligen inte den sista heller. Trevligt att mitt inlägg väckte debatt även om den blev ensidig i huvudsak. Inlägget skrev jag ju inte för att försvara oppositionen i den frågan utan tvärtom, dessutom fick jag en gång till säga att jag lämnar SAP om man sätter sig i en regering med Vänsterpartiet.

Mitt argument för att vara socialdemokrat skall erkännas är till en början ett resultat av vad jag hörde och såg som barn och ung man. Jag vet att socialdemokratin har uträttat stora saker för den del av befolkningen där jag har mina rötter. Jag har sett vad den gjorde för mina morföräldrar, för mina föräldrar och vad den gjort för mig.

All politik handlar om hur man fördelar de gemensamma resurserna och i det fallet tycker jag att SAP och ibland samarbetspartierna stått för en rättvisare syn. Det blandekonomiska förhållningssättet har varit framgångsrikt och lagt grunden till det samhälle vi haft fram till nu.

Ett annat skäl är de ledare jag varit med om sen jag fick rösträtt. jag har beundrat Tage Erlander, Olof Palme och haft stor respekt för Ingvar Carlsson och till en början även Göran Persson som dock tappade i slutfasen av sin tid som partiordförande. Vad gäller den nuvarande partiordföranden Mona Sahlin, förhåller jag mig mer avvaktande. Hon övertygar inte och det är delvis därför jag inte tror på att oppositionen kommer att överta regeringsmakten efter höstens val.

En starkt bidragande orsak till mitt engagemang för arbetarrörelsen var det som jag upplevde under min första tid i arbetslivet. bl a på Hotel Savoy i Malmö. Det fick mig fackligt aktiv vilket gjorde att ajg som väldigt ung anställdes som ombudsman i Hotell-0ch Restauranganställdas Förbunds stockholmsavdelning. Alltför ung kan jag nog tycka i efterhand.

Allt sammantaget har gjort mig till den jag är i dessa frågor. Inget har hänt,och inget har jag hört eller läst så långt som fått mig att omvärdera min politiska grundinställning, Det kan däremot bli så att jag lämnar partiet som jag skrev tidigare!

Jag vill avsluta med att deklarera att jag förstår hur mina meningsmotståndare tycker och tänker och har respekt för det i de allra flesta fall. Undantag finns numera även i politiken i Sverige.

Ibland tycker jag att debattklimatet är lite tråkigt, men det får man leva med.

Här följer en berättelse från min gode vän Lars Uno som befinner sig på resa i Sydostasien och lämnar följande berättelse om hur det kan gå till. Jag har tidigare utlovat berättelsen.

Tack Lasse för en kul betraktelse!

Idag är det säsongspremiär i Allsvenskan för MFF. Laget möter GAIS i Göteborg. Jag åker med tre goda vänner i bil till Gamla Ullevi för match som börjar kl 19.00. Låt mig säga såhär, jag är mycket nervös, mer nervös än inför en match i mitten i säsongen. I och för sig tror jag nog att MFF tar tre poäng mot ett GAIS som fått ett par sena skador och sen förra säsongen har man åderlåtits på ett par viktiga spelare. Egentligen bör det vara ”a walk in the park”, men premiär, bortaplan och med en inte alltför imponerande försäsong, kan man inte känna sig alls säker.Kan MFF få en hygglig start med ett mål i första halvlek så kanske spänningen släpper och att starten på årets Allsvenska blir just så som alla MFF:are vill. Med en seger i ryggen blir det bra mycket lättare att ta sig an ÖSK i hemmapremiären ”tisdag åtta dar”. Mitt försök till ett seriöst tips, förutsatt att Dahlin står i MFF:s mål, blir 2-1 till MFF!

Mitt första besök i Parken i Köpenhamn efter ombyggnaden.

Det var match mellan FCK och Bröndby . Matchen med en trevlig inramning slutade 2-0 till FCK. Det var väl en rättvis vinst i en inte alltför märkvärdig match.Jag var i härligt sällskap med nio kamrater i Kommando Kellerman. Vi hade en suverän planerare och ”reseledare” i Johan E. Tack för det Johan. gemensam överresa med tåg och en promenad till en restaurang, ”Klubben”. En väl tilltagen ”frokost” av typiskt danskt snitt. ”Smörrebröd” för de flesta och för egen del även fläskstek med knaperstekt svål, rödkål och sockerbrynt potatis. Jag kan nog säga att det var den största enskilda matportion mat jag sett, någonsin. Jag bedömde att jag fick 760 gram fläsk. Jag var orutinerad och beställde också 3 ospecificerade ”smörrebröd”, varav en var med, ja just det, fläskstek. Jag brukar inte lämna mat men detta klarade jag inte! Vi hade en väldigt trevlig sittning,

Efter måltiden buss till Parken och match!

Vi bestämde oss för att göra om arrangemanget. Nästa gång kanske till Hamburg för ett derby om nu S:t Pauli går upp till förstaligan

Här får ni en gammal hjälte! Han till höger alltså!

Curt, till vänster. är en annan sorts hjälte! Men han har aldrig spelat i MFF:s A-lag vad jag vet!!

Vem är han?

Rutavdraget som skapat ett okänt antal jobb kommer en ny regering bestående av S, Mp ochV, att avskaffa.

Skälet att det bara är ”rika” som drar nytta av det är ett dåligt argument. De besuttna har alltid haft förmåner som inte s k vanliga medborgare åtnjutit. Det kommer vi aldrig ifrån. Här överväger fördelarna för de som får jobb. Jag har inte och kan inte riktigt bedöma de nationalekonomiska konsekvenserna, men att ta bort det är korkat. Vill man ta bort orättvisor finns det annat att skjuta in sig på

Med anledning av en ständig diskussion

Jag vill fråga er som är bekanta med huliganproblematiken om en sak ; eftersom man inte kan ta bort de personer som utövar huliganism, vilken är, om vi för en stund kan lägga polis och annan byråkrati åt sidan, den första åtgärd man kan vidta för att begränsa problemet. Att helt och hållet ta bort ”fenomenet” är nog omöjligt.

Jag tror att det vi ser av denna företeelse är densamma som den ”drängkultur” som en gammal morbror till mig berättade om. Han var bonddräng i Borrby på slutet av 1910.talet och början av 1920-talet.
Han berättade med inlevelse hur pågarna från Borrby på lördagseftermiddagen gick längs banvallen mot Löderup och mötte sina motsvarigheter från den byn halvvägs.
Man slogs i 20 minuter sen gick man hem och slickade såren.
Det pratas ofta om adrenalinstinna pågar som måste få utlopp för nåt.
Jag är inte insatt i den saken, men kanske man kan diskutera fenomenet.
De underliggande orsakerna till problemet med huliganism kan man inte ta bort, alltså är frågan hur man handskas med de uttryck den tar sig.
Ingen lätt sak.Eftersom vi inte lever i en polisstat så måste annat än brutalt våld användas som reaktion. Nu blir det våldsamt ibland i alla fall, men jag menar att det inte är den första reaktionen man tar till när man från polisens sida konfronteras med ”huliganer”.

Förslag?

http://www.youtube.com/watch?v=n8L-ZZSc8JU&NR=1

Snott från Peter Kastenssons blogg.