Runt mig på stadion sitter tre kamrater, alla medelålders unga män.(!) 40-snart 50 år. Tills skillnad från mig har de alla spelat fotboll på allvar. Själv kom jag bara till pojklagsfotboll som målvakt, någon gång reserv i juniorlaget.
Vad jag vill komma till är att jag nog har lättare att överse med vad dessa ”insatta specialister” betraktar som misstag från spelare och domare. Även om jag ser ett felpass så kan jag förstå att det blev fel eftersom jag tycker det ser så svårt ut. För mina kamrater är det helt obegripligt att A inte hittade B på kanten 40 meter bort. Jag ser samma möjlighet men ser det inte som självklart att A trodde sig om att fixa den svåra passningen. Därför blir upprördheten större hos mina kompisar än hos mig. Å andra sidan kan jag se saker som jag blir upprörd över men som ignoreras av H, P och J! Då vågar jag inte nämna det för att då visar jag min okunnighet i taktiska dispositioner och fotbollsstrategi.. Det vill man ju inte. Å andra sidan så vad gör det.
Vi står alla på stadion och lever oss in i vår egen upplevelse av vad som händer. T ex detta med att sitta på Roys Hörna. Det var självklart för mig att välja den sektionen efter flera år på ”Sjungande sitt” på Malmö Stadion. Nu hör man om krav på sång i 90 minuter.. Oavsett. Jag deltar gärna i all den sång jag kan och orkar, men om kraven känns för tuffa är det möjligt att jag väljer annat alternativ till ett annat år. Om Roys skall bli en elithörna kan det hända att en del av oss, åtminstone jag, kommer att överväga annan placering på Stadion. En tyst hörna på ståplats kanske är ett alternativ.
I olika instanser klagas det på engagemanget i läktaraktiviteter. Jag tycker faktiskt att det sjungs och hejas ganska rejält i stort sett. T ex tycker jag mig se ett ökat engagemang på Östra sitt. Fortfarande är Västra märkligt oengagerat mellan målen. Vad jag kan höra.
Det finns olika sätt att se på fotboll, att se på MFF, att uppleva match, och alla sätt bör respekteras men jag och många med mig önskar att alla utifrån sina kunskaper om fotboll, sitt engagemang i föreningen och beundran av lag och spelare visar både glädje och sorg på Stadion.
Så många som möjligt. Lite över 15.000 igår var några färre än vad jag trodde på. men det finns en del förklaringar.
Jag är, tills sist, väldigt lättad och glad, för MFF:s skull att våra supporters väljer bort pyrotekniken. Det tyder på mognad och ansvarstagande! Jag tacka r för det! MFF vinner ändå! Senast jag såg pyro förlorade mitt lag!