• Hem
  • RSS
  •  

    Dags att berätta nr 11.

    maj 22nd, 2013

    Som jag skrev tidigare så blev Bosse Ericsson och jag, som jobbade tillsammans i Kramer Pub, lovade jobb på Kockska Krogen som skulle öppna i september 1967, om vi tog hovmästarjobb på Falsterbohus den sommaren. Det blev en sommar med hårt arbete och med mycken glädje. Jag var gift och hade en dotter. Dottern Lotta har jag kvar. Vi hade lägenhet i Malmö och jag jobbade i Falsterbo mer eller mindre dag och natt. Sommaren var påfrestande för förhållandet, men också väldigt rolig. Det var den sommaren delar av Beatles kom till ”Huset” för att meditera med en indisk guru. Detta hände efter säsongen så jag missade popstjärnorna som ändå inte var några jag hade någon särskild relation till. Vad gäller popmusik är jag okunnig och i stora delar ointresserad. Enstaka stycken uppskattar jag och tar till mig, men inte artister efter Elvis. Sommaren var som sagt arbetsam med långa dagar och stora åtaganden.

    En episod som  inträffade den sommaren kan jag inte undanhålla er.

    Sten Broman som tillbringade alla somrar i sitt liv på Falsterbohus hade samma bord varje lunch. Samma bord som han haft alltid. Han kom prick kl 12.00, inte före inte efter. Alltid med Sydsvenskan under armen. Vid den tiden fanns en äldre dam vars namn jag just nu inte kommer ihåg. Hon hade suttit vid ”sitt” bord i lika många år, men hade med ålder blivit en aning senil och synen hade försämrats. Vid detta speciella tillfälle blev damen placerad vid Bromans bord utan att protestera. När Dr Broman stegar in prick klockan tolv och ser sitt bord ockuperat av damen ifråga stelnar han till och utbrister, ”VEM FAN HAR SATT KÄRRINGEN VID MITT BORD”. Vänder på klacken och lämnar matsalen. Inte särskilt trevligt men så var denne gigant! Jag hade en bra relation till Sten Broman som hans ”tjänare”. Jag gillade honom högt och rent. Jag återkommer till honom i nästa avsnitt.


    Flottfärd.

    maj 22nd, 2013

    Ikväll, kl sex bordade vi Flotten vid Södertull.Jag hade kokt ett gäng grön sparris som ackompanjerades av kallrökt skinka och en sallad på svensk, färsk potatis, salladslök, gurka och tomat. Machesallad därtill. jag gör en dressing som jag hållit fast vid sedan tidigt sextiotal, med små variationer. Både jag och Ingrid gillar den och den fungerar till  det mesta.

    Det var regnigt och faktiskt inte mer än 11-12 grader. Men med trevligt sällskap Lars och Maria så blev kvällen lyckad. Jag ”övertalades” t o m att bidra med sång. Inte så svårt. Taube. Ellinor dansar.

    En kort sväng till Bullen efter det. Där var det om inte helt fullt, men nästan.

    Tack för kvällen på flotten Lasse! Du är en hedersman!


    En betydande skillnad.

    maj 22nd, 2013

    Läste om och såg på tv att den årligen återkommande racingtävlingen Gumball just passerat Sverige. Det kör i hastigheter över 200 km/tim varvid svensk polis ber övriga trafikanter hålla undan för trafikanterna som kör i så höga hastigheter, detta för att undvika olyckor. Nu var det en framgångsrik metod. Det var endast en olycka då en av bilarna körde av vägen.

    Min undran är hur man kommit fram till detta beslut, i st f att stoppa bilarna och ta körkorten på plats. Som man gjorde när ekipagen kom till Finland. Tjugo körkort direkt och sedan blir det dagsböter. En framstående finsk hockey stjärna råkade ut för detta för några år sedan och eftersom hans inkomst är hög fick han böta 300000 kronor och blev av med körkort.

    En av mina kamrater satte farthållaren på hundratio igår där det normalt är just en sådan gräns men blev stoppad av polis eftersom det var tillfälligt nersatt hastighet  till 90. I böter fick han 2400 kronor.!

    Kan detta vara ett rimligt förfaringssätt från svensk sida att låta Gumball fortsätta. De är uppenbarligen ett stort hot mot säkerheten på svenska vägarna

     


    En kväll i maj, i Malmö.

    maj 22nd, 2013

    Det sticker lite i näsan. Doften av tobak. För längesedan rökte jag, mycket, fyrtio cigarretter om dagen. Under en period på 70-talet rökte jag pipa. Det fanns en tobak som som smakade och luktade ungefär som kola. Clan. Den har en omisskännlig doft..

    Den doften fick jag i näsan ikväll när jag lämnade Swedbank Stadion efter att ha sett träningsmatchen mellan MFF och Schalke 04.

    Någon rökte den tobaken som jag använde på 70-talet. Jag trodde inte den fanns kvar. Doftminnen är fantastiska.

    Jag velade lite, skulle jag se matchen eller inte. Det blev så. Jag köpte min plats på Roys. Vi var väl tre där. Jag intog min plats rad 2, 834. Det var en sån där kväll då jag inte behövde ha stora förväntningar. Vi möter ett topplag i tyska förstadivisionen.  Jag skall inte referera matchen, men låt mig bara säga att jag imponerades av MFF från start.Vi har en trupp som efterhand kan uträtta, om inte stordåd, så i alla fall det man har rätt att förvänta sig.Vi bör kunna sluta topp fyra i årets Allsvenska.

    Jag måste kommentera Tokelo Rantie. En undantagsspelare. För egen del tror jag att han kommer bättre till sin rätt i ett större sammanhang. Jag förordar bestämt, utan att känna till hans kontrakt, att han säljs för en rejäl summa, till en klubb som kan utveckla honom till hans  fulla potential.

    Slutligen. Det jag såg ikväll gör mig allt mer förbryllad över det faktum att vi tappade mot Djurgårdens IF. Helt besynnerligt.

    Efter matchen cyklar jag hem med sommardofter i näsan och ett  lätt svalt sommarregn i ansiktet. Ibland känns det helt okej att förlora en match. Det är sommar i Malmö och snart är det det match mot Helsingborgs IF. Jag vägrar att kalla det derby, men nog blir det spännande när vi inte har favorittryck på oss. En enkel fråga, när vann en allsvensk klubb sju matcher i rad senast. Ni som har statistiken kan kanske svaret. Låt oss sätta stopp för dras segerrad.