• Hem
  • RSS
  •  

    Från en gästbloggare och en vän.

    januari 27th, 2014

    Månfararen som landade på fel ställe

    På Viasat history just nu en TV-dokumentär om James Irwin. Han var den åttonde av de tolv astronauter som vandrat på månen och for dit med Apollo 15. Han var emellertid även en bokstavstroende religiös fanatiker, kreationist, som ägnade en massa år att klättra omkring på berget Ararat för att leta efter Noaks ark.

     

    För att bli astronaut krävs en omfattande utbildning med mycket omfattade naturvetenskaplig utbildning. Det är inget du klarar utan att vara tämligen begåvad. En tämligen begåvad person borde inse att historien om arken är fullständigt komplett osannolik. Enligt det ha regnat i fyrtio dagar och fyrtio nätter så att hela jorden stod under vatten. Det betyder att till och världens högsta berg – Mount Everest – stod under vatten och då hade det fått regna mer än 222 meter per dygn under den tiden. I Europas regnigaste stad, Bergen, krävs det nästan 100 års regn för att komma upp i den volymen. Täcktes bara Ararat räcker det med 129 meter regn per dag – ungefär vad som faller i Malmö under 220 år. Samtidigt sägs det i första Mosebok att vattnet steg i ytterligare 150 dagar. Om det kom rinnande någonstans ifrån – oklart varifrån – kan det ha regnet något mindre men meteorologin går ändå inte ihop.

     

    Dessutom, om jorden hade varit helt täckt av vatten hade tidvattnet blivit mycket kraftigt. Nu bromsas de vid kusterna. Utan kuster hade en jättevåg gått varv efter varv runt jorden månad ut och månad in. Det är knappast troligt att en båt byggd under bondestenåldern eller möjligen tidig bronsålder skulle klara de påfrestningarna.

     

    Dessutom fanns det bara åtta människor på båten och två av varje djur (jag undrar hur koalorna från Australien kom dit …). Hade det varit så hade vi varit mer inavlade än medlemmarna i de små slutna religiösa sekterna (och det säger inte lite). För djuren hade inaveln varit långt värre än vad den är för den svenska vargstammen.

     

    En annan absurd del av historien är att när vattnet sjönk undan kom en duva tillbaka med ett olivblad i näbben. Det betyder att ett olivträd skulle ha överlevt i månader på flera tusen meters djup. Vattentrycket är så högt där att allt levande som inte har speciella anpassningar dör näst intill omedelbart.

     

    Det är makalöst att en religion kan förvrida skallen på en troligen klart begåvad människa så att denne inte inser att berättelsen är ren smörja. Det finns troligen en verklig bakgrund till historien, för ett par tusen år sedan kan det ha skett en jordbävning som ledde till en stor översvämning men någon djävla ark fanns inte. Legenden om en stor översvämning finns även i Gilgamesheposet men i en helt annan variant. Det brukar räknas som världens äldsta litterära verk och är troligen äldre än första Mosebok.

     

    Det finns naturligtvis en rad andra argument mot teorin men dessa avvisade Irwin medtroende kategoriskt. Detta visar hur de bokstavstroende tolkar alla s.k. bevis med utgångspunkten att bibeln stämmer. De är totalt okritiska och tar inte emot de starka invändningarna mot att denna berättelse stämmer. Därför landade astronauten fel när hans bokstavstro förde honom till Ararat.

     

    Något djävla fel är det i skallen på en religiös fanatiker.


    MFF-funderingar

    januari 6th, 2014

    När jag alldeles själv funderar över mitt MFF, så kan detta med hur tränarfrågan löses ses ifrån olika utgångspunkter. Man har olika alternativ,i meningen scenarios.
    Det gäller både det personella och organisationsmässigt.
    I botten har vi ett beslut vad gäller det sportsliga. MFF skall fortsätta spela den typ av fotboll som laget försökt och i stora delar lyckats med de senaste säsongerna.

    Det ger den första förutsättningen när man letar tränare. Redan detta begränsar antagligen antalet tänkbara/möjliga kandidater.

    Sen tillkommer att att ledningen kan ha minst två alternativ i tankarna. Det ena är att hitta en övergångslösning med en rutinerad, internationellt erfaren tränare som i första han d betraktas som en en övergångslösning i den uppkomna situationen, Då tänker jag på det abrupta slut det blev men den flyktade tränaren, även om det måste funnits en plan B eftersom det gnisslat en del i samarbetet. Det senare är ingen hemlighet. En sådan lösning kan också bidraga till Daniel Anderssons fortsatta karriär som tränare och då framförallt han i MFF kan ta del av en erfaren coach, och hans sätt att arbeta.

    Nu tar jag bara ett par exempel inte förslag . Hasse Backe, Svennis, Hareide, Avram Grant plus någon annan som jag inte kommer på just nu. Men jag hoppas ni förstår vad jag menar.
    Men en sådan lösning förutsätter att ledningen, när en sådan lösning är på plats, direkt måste arbeta på hur fortsättningen skall se ut när det kapitlet är avslutat..

    Ett annat alternativ är att man letar efter en mer stadigvarande lösning som har mer erfarenhet och formella kunskaper än Daniel A och som är villig att gå in med Danne som assisterande + övrig stab som verkar fungera väldigt väl tillsammans. Ärligt talat så räcker nog ena handens fingrar till om det skall vara en som svarar mot kravbilden. Hur många av den sorten står utan kontrakt, och hur dyrt blir det att lösa ut de som är bundna?. Tänk fritt utan att lägga tänka ekonomi och förhandlingar. Hur många tränare i Allsvenskan och Superettan svarar mot MFF:s kravbild. Jag har inte räknat. Danmark, Norge?

    Utöver detta tillkommer det faktum att Per Nilsson, vår VD, flaggat för att han ser slutet på sitt åtagande i MFF. Min undran är om det går att lösa internt och om hur det i så fall påverkar organisationen i stort. För egen del hoppas jag på en extern lösning, med en fotbollskunnig person med erfarenhet både från klubbliv och företag. Har personen spelarbakgrund, på elitnivå, är det ännu bättre.

    Som ni märker har jag egentligen inte spekulerat i personer, men jag kan inte komma från det faktum att Daniel i nån mening har en nyckelposition i detta pussel.

     


    Nyårsafton var det igår..

    januari 1st, 2014

    Det som händer när det blir ett nytt år, är att man festar och bränner pyroteknik och roar sig på olika sätt. Det som egentligen händer är att jag byter almanacka på insidan av skafferidörren. Där dyker det upp, de vanliga tingen. Tandläkartid för operation. Lunch med kamrater den åttonde januari. Så håller det på. Problemet är när man skall skriva årtalet. Det tar 8 minuter att vänja sig.

    • Så, vad har hänt egentligen.
    • Vi var på Nyårsgala igår på operan. Njutbart. Det är en stor satsning med bra artister med dans och mycken skönsång. Sissela Kyle var en fullträff som konferencier. Marianne Mörk  stod för samma på utomhusscenen. Sofie Asplund måste jag få höra mer av
    • Så blev klockan tolv och puss o skål och en massa onödigt pyroteknik. Gör som det gjordes i Borrby på 40-50-talet. En jävla smäll klockan tolv sen var den saken klar.
    • Önskade Tom Prahl och Bengt Madsen gott nytt eftersom de var där. Det känns bra att kunna göra det öga mot öga även om jag gillar att gilla på Facebook.
    • Hemgång 01.15. När jag vaknar på morgonen har inget förändrats.

    Än en gång fortsätt leva som ni brukar och njut när ni kan. Resten klarar vi med eftertanke och rutin.


    Norra Korea.

    januari 1st, 2014

    Han Un är aggressiv idag han, hotar världen med kärnvapenkrig. Det fattar t o m jag att det är rena dumheterna om han inte är en sån där självmordsbombare. Innan jag fortsätter vet jag att jag förenklar, Det är enklast så. Skulle han bombardera Sydkorea med kärnvapen finns inte Nordkorea kvar på kartan. Möjligen Un, men han och några kring honom är i så fall ”Un-anntag”. Där kan några gömma sig i en bunker. Det finns det andra som gjort före honom. Det gick som det gick.

    Nä, ”tomma tunnor bullra mest”.