Senaste händelsen i Paris är en genuint  avskyvärd handling som skickar rädsla runt jorden. Även jag känner rädsla för vad som kan komma att hända i världen. På så sätt har terrorn lyckats, den har fått en gammal man i Malmö att känna rädsla, inte för egen del, men för den europeiska gemenskap vi lever i, för vilka konsekvenser det kan få för min familj, barn och barnbarn.
Det var terrorn som vapen mot den enskilde som är illa nog, men än värre är angreppet på samhällets viktiga strukturer. De grundläggande demokratiska värderingar som vårt land delar med de flesta länder i vår omgivning har fått en bredsida avlossad mot sig.

Våld föder våld.

För egen del har julen inte varit nån stor sak sedan jag blev vuxen. Barndomens jular minns jag inte så mycket från. Mer än att det var jullov och att det ibland snöade som bara den, och blåste. Snö och blåst på Österlen är inte nån kul kombination.

Kyrkokören var förstås ett åtagande under helgen. Utöver det sjöng jag från läktaren med kantorn ”varje” söndag i många år. Ett streck i en liten anteckningsbok och sen fick jag halvårsvis en slant för besväret. Jag klarade över gången från ljus pojkröst till andrebas utan större problem.. Möjligen bytte kantorn Karl Bjärbo tonart för att det skulle fungera. Växelsång med prästen var ganska kul. Herren vare med eder, Med dig vare och herran. Det växlade över säsongerna, den där växelsången . Mest var det vid påsk. Då var det drag på sång och växelsång. Jag fick dock aldrig sjunga solo. Vid den tiden kom Ing-Britt Stiber hem på Juldagen och sjöng O helga natt. Sen försvann hon och jag sjöng ”Härlig är jorden” med kantorn och de få i salongen! Annat också- Härlig är Jorden och Blott en dag är kanonlåtar. Om man arragerar om dem så …

Den här julen så långt har varit lugn. Vår himmel förmörkas av det faktum att en mycket kär vän sedan snart fyrtio år har blivit svårt sjuk och kämpar med det. En svägerska som vi har nära och bekymrar oss för har just genomgått en stor hjärtoperation. Min bror som är den jag känt längst här i världen inte heller mår så bra.

Glädjeämnena är flera Vår son med familj firar Jul och Nyår på ett vidunderligt sätt. Min dotter och hennes barn med följe har det som de vill ha det, och Ingrid och jag har det bra, precis som vi förtjänar.

”Old age is a bugger” (David Nivén) Inte den David Nivén.

Den här julen blir annorlunda mot andra jular. Våra familjer finns med andra den julhelgen och det är om jag minns rätt första gången det händer under de 37 jular vi varit tillsammans. Erkänner att en viss saknad infinner sig efter alla vi har varit vana att se kring och med oss. Samtidigt så kommer vi att njuta en annorlunda helg med ett matupplägg som inte är traditionellt. Det blir en massa godsaker. Skinkan och kålen blir lunch på   julafton tillsammans med min löksill. Möjligen en nubbe till. O.P.  eller Herrgårds. O.P. känns mer kväll. Det blir nog Herrgårds till lunch.

Det blir en bra jul för alla. Ingen snö och lagom av allt.

En önskan har jag inför julen, och det är att MFF presenterar en ny tränare dan före dan!

Potatis- och purjolökssoppa är gott. Det är dessutom världens enklaste.

Idag adderade jag jordärtskocka (tack Johan), och palsternacka. Salt och peppar. Grädde, mjölk och kycklingfond. Mixad och ätfärdig på 40 min.

Som extratillbehör, i st f den traditionella knäckebrödsskivan med ädelost, gjorde jag idag frikadeller på fläskfärs med liten tillsats av torkad, smulad dragon i färsen. Lyckat blev det. Men håll igen på dragonen, den kan bli för skarp.

Enkel men god middag. Frosseriet kommer till julen med allt möjligt gott. Traditionellt och lite påkostat.

Vår söta sondotter Iris 3.5 år. Ses för sällan.

Den här lilla damen, Iris, är mitt barnbarn.

En lite kul historia hände för nån månad sen. Vi var i Stockholm och innan resan hem var vi med familjen däruppe och åt en bra brunch på ett ställe som drivs av den välbekante krögaren Gredrik Eriksson, vilket inte har ett dugg med den här historien att göra. Till kaffet hade jag en sockerbit. Iris, som aldrig sett bitsocker utbrister. ”Farfar har isbit i kaffet” I övrigt är hon en väldigt smart liten tös. Bilden är ett drygt halvår gammal. Hon har vuxit en hel del sedan dess och nu vet hon skillnaden mellan is- och sockerbit..

Konstaterade just att jag skrivit 1800 inlägg på den den här bloggen. På en annan adress tidigare säkert 700. Det är kanske så många inlägg man har i sig. Det är svårt att komma igång när det blir långt mellan inläggen. Dessutom har bloggen krånglat en del och gör det fortfarande en aning. Det har blivit 11.000 kommentarer på mina inlägg.

Jag får se hur jag får till det i veckan. Nyss hemkommen från en stockholmsutflykt. Vi har varit och firat barnbarnet Iris treåriga födelsedag. Stort gille!

Första träningen med chans för supportrar att närvara. Kombihallen, den jag brukar kalla ”Förväntningarnas rum”. Det är där, åtminstone jag och mina kamrater i Kommando Kellerman väver våra drömmar inför den kommande säsongen. Oftast baserade på inte särskilt välunderbyggda iakttagelser. Det grundar sig, åtminstone i mitt fall på de vaga: önskningar om att alla unga spelare som som ansluter skall göra en Ola, en Zlatan , take your pick, Ser jag någon i årets trupp som kan bli något utöver det vanliga? Ja faktiskt gjorde jag det. Miiko Albornoz pekade jag ut som årets genombrottsman. Jag fick rätt, Denne talangfulle spelare har sedan dess hamnat i en situation som reds ut på annat håll än på min blogg in skymundan.

Kommer att tänka på en såpa för längesen sedan . Det fanns en Burt som med ett knäppt med fingrarna tog bort allt han inte ville, Nu vill jag vara Burt . Jag knäpper med mina fingrar och  är problemet med  Miiko är borta

Du som är ung spelare i MFF, om du läser här så har du alltid ett plats vid köksbordet. När du behöver komma undan och vara i en familj. TV, bra mat och när du vill lämna så är vi inte föräldrar vi är hjälpare. Husmanskost och MFF ,Malmöhistoria som du behöver om du tänker dig något år i Malmö! Det finns personliga och historiska berättelser om din nya klubb som många av oss vill berätta! Jag kan visa dig stan. Peka på historia som du minns när du flyttar till Barca, Milan eller annan klubb där i framkanten.

Många unga vet inte allt, det gör inte jag heller men jag vet hur man kokar bra mat och känner till de vanligaste fallgroparna när man är ung och vet allt. Jag ställer upp och delger gärna någon som är intresserad i MFF:s trupp. Om någon känner sig manad så är mitt telefon nummer 0705 871714 , maill svenliljegren@hotmail.com.

Jag är inte ensam, vi är ett helt gäng pågar och gubbar som vill hjälpa er tillrätta. Mest för er skull, men också för egen skull och vara nyttiga idioter.

Hade helst publicerat detta på ett forum där ni läser, men där skriver jag inte längre.

Välkommen!

2012 ligger i sina dödsryckningar, Det låter en aning ödesmättat men det är så. Sista dagarna som för vår del blir trevliga . Ingrid och jag har 35-årig bröllops dag. Det firar vi antagligen på lokal. Saiko kanske. Har hört en del gott om den ”japanen”. Nyårsafton blir på tu man hand med god mat och vid midnatt en kort promenad till Operan för lite musik och fyrverkeri.Detta om det är uppehållsväder.

Nyårsmenyn blir förhållandevis lättlagad. Löjrom. Tartar på Salmalax. Grillad kammussla. Som varmrätt Laxfärserad bergtungsfilé med hummersås med något lämpligt tillbehör. Dessert ännu inte bestämd. Tycker ni kanske det låter ”tråkigt/udda” att fira på tu man hand. Jag kan försäkra att det tycker inte vi. Det har hänt förr både på ju och nyår.

Med dessa korta ord vill jag önska er alla och mig själv ett gott slut och Ett Gott Nytt År.

Jag vill inte undanhålla er min fars, sjömannens ständigt återkommande avskeds och välgångsönskningar.

Vi ses på kajen i Liverpool, och måtte edra kameler alltid ha vatten.