• Hem
  • RSS
  •  

    Ett svårlöst, gemensamt problem.

    juli 30th, 2015

    När jag skriver gemensamt problem, så menar jag ett nationellt men även internationellt sådant.
    Det gäller Eurozonen.

    I ett nyhetsprogam igår visade man på de oerhörda flyktingströmmar som rör sig mot och in i Europa från oroshärdar, med svält och och umbäranden som är svåra att ta in. De kommer från Syrien, Afganistan m fl regioner med krig , förföljelse av olika art och total fattigdom. Stora mängder över Balkan på sin väg in i EU. Omätbara umbäranden.
    DE kommer som alla vet i tusental över Medelhavet i båtar och flytetyg där de alla utsätter sig för direkt livsfara. De flyr från fattigdom, förföljelse och och en brist påframtidstro. De jag skriver om nu är utomeuropeiska flyktingar. Detta problem är EU:s och vi måste kräva ett enhetligt förhållningssätt. Det var väl så EU var tänkt att fungera.Någon samsyn på detta problem kan jag inte ens skymta vid horisonten. Ungern bygger en 17 mil lång mur vid sin gräns.

    Inom EU har vi genom medlemskapet fri rörlighet för medborgarna. Vi ser dagligen exempel på dessa migranter som på olika sätt söker en utkomst. Detta främst genom tiggeri, gatumusik och annat. Jag vet att man inom EU ser olika på hur man skall handskas med denna grupp som blivit ett allt mer påtagligt inslag i gatubilden. Vi reagerar olika av olika skäl. Jag har mitt sätt att hjälpa. Andra vägrar och vissa angriper rent fysiskt tiggarna. Det senare naturligvis helt oacceptabelt. Dessa migranter etablerar provisoriska boenden på olika platser runt om i samhället som när jag ser dem får mig både arg och ledsen. Arg å markägarnas vägnar och ledsen över att våra myndigheter inte lyckats att på ett eller annat sätt lösa frågan om ett anständigt boende. Anvisa platser i staden utkanter och res militärtält som säkerligen finns i moblager på Revinge. Busstransporter och och möjlighet att sköta sin hygien. Jag anser det ovärdigt att se dessa kåkstäder och hur de okontrollerat breder ut sig. De är de facto här och det går inte att utvisa dessa grupper.
    Detta är ett lokalt och nationellt problem.. Jag kräver en förändring. Kommuner och Regering måste agera.

    Till sist, jag har ingen lösning på problemen. Jag är en medborgare som mår dåligt av det jag ser.


    MFF 

    februari 24th, 2015

    Idag fyller MFF  105 år. Sveriges främsta fotbollsklubb idag och historiskt. Tyvärr kan jag inte närvara vid högtidsstunden på den ungefärliga platsen för klubbens bildande.

    I söndags såg jag cupmatchen mellan MFF och Assyriska FF. De senaste två årens suveräner mot ett bottenlag i fjorårets Superetta. Utgången kunde förutses även om cupmatcher kan bjuda på oväntade resultat. Jag minns flera. Glömmer aldrig Väsby borta efter 7 timmars bilresa och hemresan efter förlust med 1-0. Har ännu inte förlåtit laget för den usla insatsen.

    I söndags var det inget snack. Trots ett MFF som med flera nya spelare i startelvan  som har haft ganska kort tid tillsammans visade spelet på att de lag som vill ha ett ord med i laget i Allsvenskan och Svenska Cupen får vara på tårna. Att gå in på individuell spelarkritik  är inte särskilt meningsfullt, men jag kan Inte underlåta att be er hålla ögonen öppna inte bara på det uppenbara att två norrmän är väldigt skickliga, men att  en av  inhopparna Rakip kommer att, om han får chansen kommer att överraska er positivt. Jag såg en tydlig skillnad på pågen från ifjor och mannen i söndags.

    1. En ny vänsterback från Peru, Yotun presenterade sig på bästa sätt efter att bara varit med laget en knapp månad. När jag ser honom hyser jag stora dörhoppningar på honom. Men  liten reservation. Fick inte se särskilt mycket defensiv arbete av honom. Men motsvarar hans defensiv hans offensiva kvaliteter har vi en toppspelare i Allsvenskan. i denne 32- faldige peruanske landslagsman. Med detta sagt fanns det annat att glädjas åt. Tinnerholm tar ytterligare ett steg från en redan hög nivå. Sana lovar gott. Lewicki fysisk och stabil. Som sagt, det bit nog bra detta.
      men, ser gärna en mittback  och en högerback innan starten av Alllsvenskan.
      Åges pågar grejar nog dubbeln i år!
      Framåt Malmö!

    Ordning och reda.

    juni 10th, 2014

    Förstatliga all järnvägstrafik. Billigare att köpa ut privata utförare än att fortsätta som det är nu.

    Det måste finnas resurser att utbilda och ge arbete för att upprätthålla standard och säkerhet i järnvägstrafiken. Obegripligt att politikerna inte prioriterar infrastrukturen. Både på spår, vägar och vatten.

    Gäller även skolan. Ingen tvekan. Om man har någon känsla för rättvisa är det en självklarhet.

    Jag struntar i vad partierna babblar om. Alla måste väl förstå!


    I ”huet” på en gubbe om Malmö förr och nu.

    mars 21st, 2014

    Malmö är den plats på jorden som jag bott mest på. Det började sent 50-tal. Sen har det varit kortare och längre boenden på olika håll i landet. Skanör, Stockholm, Helsingborg, Åstorp, Göteborg och Veberöd och nu sedan 15 år, återigen Malmö. Det är en stad jag älskat sedan första stund, trots besvärligheter i början med framförallt boendet. Majorsgatan 4 trappor  utan centralvärme och med dass på gården. Det hade inte n’ån särskild charm kan jag intyga.

    Men sta’n har varit härlig och är det fortfarande om än förändrad ur nästan alla synvinklar. När jag ser journalbilder från min första tid i Malmö tror jag inte riktigt att jag varit med om så kolossala förändringar.

    Från att ha varit en ganska homogen stad med stora industrier som sysselsatte tusen och åter tusen i sina fabriker, på varvet och i handel, kom jag tillbaka till Malmö som företagare i liten skala 1981 och såg att förändringar skett men inte så genomgripande som det vi sett sedan dess.

    Vi drev Restaurang Davidshall på Davidshallsgatan. En anspråkslös lunchrestaurang med ett trevligt klientel. Tänker gärna tillbaka på den tiden. Många stamgäster av vilka vissa blev vänner. Nåja, det var inte så att vi skar guld med täljkniv, tvärtom, så vi lämnade efter ett par år för verksamhet på annat håll.

    Så flyttade vi till Malmö igen 1999. Det var som att komma hem.  Hem till ett boende under ombyggnad, bygget Malmö. En del var sig likt men det pågick en alldeles påtaglig förändring av det fysiska Malmö. En ombyggnad i allt högre tempo. Det var nödvändigt, det förstod säkert alla. Om inte ”stadens fäder” agerat vete gudarna hur det gått.

    Vid sidan av denna fysiska, strukturella omdaning ändrades den demografiska sammansättningen av Malmös befolkning på ett par sätt. De tidigare så självklara jobben hade i stora delar försvunnit och det blev svårare att få jobb. En del flyttade ut. Andra flyttade in. Befolkningens sammansättning förändrades under de kommande åren ganska rejält.

    Människor sökte sig av olika skäl till Sverige och Malmö ligger nära kontinenten. Styresmännen kunde inte förutse den ökande tillströmningen av flyktingar och andra invandrare. Detta har förorsakat problem med försörjningen av bostäder, skolor, förskolor och annan social service eftersom delar av de invandrade är svaga grupper den första tiden i ett nytt land och i ett nytt sätt att leva.

    De är inte avundsvärda men man kan gratulera de som kommit och sluppit krig och annat elände i sina hemländer. Men med en svag arbetsmarknad med få jobb som direkt kan gå till grupper som inte har språket och inte riktigt hittat sin roll i det nya landet så uppstår det svårigheter, framförallt för de som är utsatta.

    Konsekvenserna av det jag skriver är att Malmö står inför en ganska rejäl utmaning för att klara av att lösa dessa problem. För visst är det problem.

    För egen del har jag hela tiden under de senaste åren med ökad invandring hävdat att det på lång sikt kommer att gagna Malmö och malmöborna på lite längre sikt. Har väl för det mesta fått medhåll av en majoritet av kamrater och bekanta jag diskuterat frågan med.

    På senare tid har jag dock tyckt mig märka en omsvängning. Jag tolkar det som att allt fler tittar på Malmö med skepsis. Kommer vår stad att kunna handskas med det faktum att staden fått ta emot oproportionellt stor del av nyanlända jämfört med de flesta andra kommuner i landet?

    Ofta hör jag invektiv såväl mot politiker ”som går i filttofflor” som mot de invandrade och deras familjer. Högljudda röster pekar på än den ena och än den andra misshälligheten i hanteringen av de invandrade och deras situation. Påståenden om missförhållanden som sällan går att få bekräftade. I delar alltså ryktesspridning.

    För egen del vill jag verkligen inte blunda för besvärligheterna som de facto finns. Men jag har som medborgare rätt att ställa krav på att myndigheter – i form av kommunala instanser, från olika politiska partier och andra intressenter – förmedlar korrekt information i ämnet.

    Berätta om vilka mått och steg ni vill vidta, visa med siffror och andra fakta vilka problemen är. Redovisa vilka konkreta åtgärder som krävs för att Malmö inte skall bli ett fäste för politiska riktningar av ett slag som inte jag önskar mig!

    Jag tror fortfarande att det som idag ses som problem av ganska många på sikt kommer att berika och utveckla vår stad. Nu är jag ingen politiker utan en iakttagande, pensionerad medborgare som tittar på mitt Malmö en alltmer framträdande rynka mellan ögonbrynen.

     


    MFF-funderingar

    januari 6th, 2014

    När jag alldeles själv funderar över mitt MFF, så kan detta med hur tränarfrågan löses ses ifrån olika utgångspunkter. Man har olika alternativ,i meningen scenarios.
    Det gäller både det personella och organisationsmässigt.
    I botten har vi ett beslut vad gäller det sportsliga. MFF skall fortsätta spela den typ av fotboll som laget försökt och i stora delar lyckats med de senaste säsongerna.

    Det ger den första förutsättningen när man letar tränare. Redan detta begränsar antagligen antalet tänkbara/möjliga kandidater.

    Sen tillkommer att att ledningen kan ha minst två alternativ i tankarna. Det ena är att hitta en övergångslösning med en rutinerad, internationellt erfaren tränare som i första han d betraktas som en en övergångslösning i den uppkomna situationen, Då tänker jag på det abrupta slut det blev men den flyktade tränaren, även om det måste funnits en plan B eftersom det gnisslat en del i samarbetet. Det senare är ingen hemlighet. En sådan lösning kan också bidraga till Daniel Anderssons fortsatta karriär som tränare och då framförallt han i MFF kan ta del av en erfaren coach, och hans sätt att arbeta.

    Nu tar jag bara ett par exempel inte förslag . Hasse Backe, Svennis, Hareide, Avram Grant plus någon annan som jag inte kommer på just nu. Men jag hoppas ni förstår vad jag menar.
    Men en sådan lösning förutsätter att ledningen, när en sådan lösning är på plats, direkt måste arbeta på hur fortsättningen skall se ut när det kapitlet är avslutat..

    Ett annat alternativ är att man letar efter en mer stadigvarande lösning som har mer erfarenhet och formella kunskaper än Daniel A och som är villig att gå in med Danne som assisterande + övrig stab som verkar fungera väldigt väl tillsammans. Ärligt talat så räcker nog ena handens fingrar till om det skall vara en som svarar mot kravbilden. Hur många av den sorten står utan kontrakt, och hur dyrt blir det att lösa ut de som är bundna?. Tänk fritt utan att lägga tänka ekonomi och förhandlingar. Hur många tränare i Allsvenskan och Superettan svarar mot MFF:s kravbild. Jag har inte räknat. Danmark, Norge?

    Utöver detta tillkommer det faktum att Per Nilsson, vår VD, flaggat för att han ser slutet på sitt åtagande i MFF. Min undran är om det går att lösa internt och om hur det i så fall påverkar organisationen i stort. För egen del hoppas jag på en extern lösning, med en fotbollskunnig person med erfarenhet både från klubbliv och företag. Har personen spelarbakgrund, på elitnivå, är det ännu bättre.

    Som ni märker har jag egentligen inte spekulerat i personer, men jag kan inte komma från det faktum att Daniel i nån mening har en nyckelposition i detta pussel.

     


    november 20th, 2013

    För en stund sedan avslutades programmet rakt på med M Knutsson som utfrågare av Jimmy Åkesson. Kan slå fast ett par, tre saker. JÅ blir allt mer slipad. Det framstår i alla fall så när MK låter honom glida undan alltför lätt i vissa frågor. Ekonomin främst.
    Men nog vann han över några nya proselyter i dag. Om nu nån mer än jag lyssnade. Men det var kanske en repris. Min förutsägelse efter förra valet var att SD kommer att få i det närmaste 15% av rösterna 2014 kommer nog inte på skam.


    Ditten och datten.

    september 18th, 2013
    • Nu tänker regeringen sänka skatterna igen. Ingen bra idé!
    • MFF förlorade för andra gången i år mot Djurgårdens IF. Lugubert!
    • Väntetiden för en operation av ryggen på SUS är mer än tre månader. Inte godtagbart Region Skåne! Gör om och gör rätt!
    • Alkoholskatten höjs! Finns väl en tanke bakom det beslutet.
    • Regeringen får en ny minister som sympatiserar med Livets Ord och är abortmotståndare! Hur tänker man där?
    • Malmö får allt fler restauranger! Det är väl bra om de är bra!
    • Nya Parken i Norrköping  på söndag. Undrar hur bra det kommer att bli. Inte bra om jag ser tillbaka på matchen i måndags. Varningsflagg hissas härmed!
    • Uppehåll vad gäller eftermiddagsslummern i fem veckor. Hela innergården byggs om. Mycket högljutt!
    • Fastedag idag, Inte så lätt minsann! ”All time high på vågen”. Grrrr!
    • Retar mig dagligen på hur illa matsedlar skrivs i annonser i t ex SDS. Exempel. ”Glaserad spädgrislägg med äppelsky och persilje stekt potatis”. Exemplen är många och värre. Skämmes!
    • Nu får man väl släpa sig till biografen. Monica Z har fått beröm. Kul!

    maj 28th, 2013

    Dagligen funderar jag i politiska banor. Just nu är det mest vad gäller bostadspolitiken. Det är inte partipolitiskt att vi, våra barn och barnbarn skall ha tillgång till en hygglig bostad till ett vettigt pris. Jag minns hur bra det var med miljonprogrammet. de flesta fick tillgång till en bra, välutrustad och modern bostad. Om jag begränsar mig till Malmö som jag känner till bäst, så har hela bostadsprogrammet, förfelats. Vinsterna i MKB har inte använts på det sätt som det borde. Vinsterna har, som nu sker i skola vård och omsorg, flyttats till annat än det underhåll och den nybyggnad som behövts. Det är en rejäl skandal och ett missbruk av allmänna medel. Det krävs att den regering, riks och kommunalt, som får makten rättar till detta missförhållande. Det måste bli en förändring av bostadspolitiken. Jag är och förblir socialdemokrat, men om inte det kommer en förändring till stånd på detta område så blir jag bedrövad. Arbete och bostad! Om vi inte blir tillgodosedda på dessa områden så går det åt helsicke.


    Åtta partileda i debatt.

    maj 6th, 2013

    Inte vet jag hur många partiledardebatter jag sett alternativt lyssnat till. Gårdagens var väl ungefär som det man hört många gånger tidigare.

    Hela tiden när jag lyssnade var mina tankar parallellt med lyssnandet redan framme på valdagens kväll och med ett färdigt resultat.
    Så här gick det.

    S 35%
    Moderaterna 25%
    SD 11%
    V 10%
    Mp 9%
    Fp 5%
    KD 2%
    C 3%

    Möjliga partier att regera Sverige bli då sex(6), Vem kommer Talmannen be om att bilda regering.
    Om vi räknar bort SD som möjlig deltagare i en regering. Så kan jag se svårigheterna. Ingen regeringsbildare vill bli beroende av SD, åtminstone inte innan valet.
    S bjuder inte in V att regera,. Det ser jag som otänkbart.

    Vem kan M arbeta med i en regering.Fp är nog det enda självklara.

    Jag trodde länge att Alliansen” skulle kunna vinna något val till, men nu vet jag inte om det kan bli så.

    Vad jag skulle vilja se hellre än en debatt som den igår vore en väl förberedd utfrågarpanel och en rejäl grillning. Jag har inget förslag till panel, men det finns antagligen journalister som har integritet nog att ställa även de mest intrikata spörsmål om vilken politik man tänker bedriva och som också har förmågan att ställa följdfrågor.
    Gårdagens ”debatt” var en ganska tunn historia,


    Det är dags att berätta 2.

    mars 6th, 2013

    Serveringsjobbet innefattade också en period med praktik i ett kök som styrdes av köksmästare Einar Petterson, en legendar i Malmös restauranghistoria. Första dagen i köket ställde han mig i renseriet med en låda färsk sjötunga. Han visade på två tungor sen sa han” filéa och rapportera när du är klar”. Det gick och jag påstår att jag fortfarande kan filéa plattfisk, men även annan fisk, på ett fullgott sätt. I ett restaurang kök av den storleksordningen var många sysselsatta. En vakt bestod av souschef, två på sås och fiskspis, en på soppspisen. En som var på stekspisen (rotisseur) dessutom bemannad köttbod med en man, ibland två.. Kallskänk med minst två kallskänkor och så en konditor. En dam som bemannade kaffeköket.HUsfru och ett  biträde som såg till att allt fanns. Rea rockar, handservetter, Dukar servetter, ljus m m.

    Även om nu jobbet var trevligt med arbetskamrater som i vissa fall var riktigt originella karaktär. För att inte berätta om alla de ofta återkommande gäster som ibland beredde mycket glädje men samtidigt ställde ohemula krav.

    Sten Broman, Fritiof Nilsson benämnd. Många, många många fler!

    Om det och lite annat i nästa del.

    I matsalen 8 servitörer, inga servitriser vid denna tid i matsalen. Två hovmästare och restaurangchef. Matkassörska, spritkassörska. Smörgåsnisse ibland två. Två findiskare, en grovdiskare. En personal i renseri. En i silverputsen och två i det egna tvätteriet. Ibland dök dessutom en restaurangdirektör upp.

    Först måste nämnas att det fanns en inbyggd ”fiendskap” mellan kök och matsal. Den tog sig många och ibland bisarra uttryck. Eftersom jag pratar och skriver mycket om fotboll så är det värt att nämna att det fanns en skarp linje mellan anhängarna till MFF och IFK Malmö. Det är värt en egen historia. En lagermästare.

    Först som sist kan jag berätta att jag trivdes väl med jobbet som var väldigt hårt ibland men ibland bara kul och för det mesta ganska lönsamt. När jag började var 10% på det man sålde den lön man fick. Senare infördes en beskedlig lönegaranti. Jag kan inte påminna mig nivån. Övertid existerade inte.Jag och andra kollegor fick gå nåtter igenom och passa upp herrar som hade pokernätter med potter som tangerad och ibland överskred min årslön. Lite sur i masken blev i alla fall jag när de lämnade kl 03.00 utan att ens tacka för alla gånger man sprang trapporna och hämtade ”mahognygroggar”. I undantagsfall fick man ett par kronor av dessa  herrar från välbärgade delen av den malmös välbärgade borgarklass. Ni märker att jag avstår att nämna dessa personer vid namn. Vad skulle det gagna historien.

    Vi i serveringspersonalen hade omklädningsrum och matrum i samma utrymme. En åt och en kammade håret.. Det ena efter det andra som hände gjorde att jag snabbt blev fackligt engagerad i Hotell-och Restauranganställdas förbund Avd 5 i Malmö. Ganska snart efter det också platsombud. Företagsnämndsmedlem.  Detta var inte en enkel ekvation i slutet av 50- 0ch början av 60-talet. Mer om detta i nästa avsnitt.

    Men redan nu kan jag säga att min  tid på flaggskeppet i lendropkoncernen inte blev särskilt långt i den här omgången, men det finns mer att berätta och det kom fler perioder i koncernen.